Västkustens största istidsrest

Torsdag 22/3 2012; Sandsjöbacka 1000-1230 
Vägvisare Bertil Nilsson


Många har sett Sandsjöbackas berömda drumlin när de åkt förbi E6 söderut, den syns ovanför våtmarken där en och annan svan rastar i vårens tid. Idag besökte vi denna plats i akt och mening att både få se och höra trädlärkor, denna alltmer ovanliga fågel som gillar ljunghedar och brända marker, men inte ställen med träd. Man kan undra vem som gav den detta namn, dock har den haft namnet sedan 1788 enligt Svenska fåglars namn av Tommy Tyrberg 1996 (VF suppl 24). Antagligen en översättning av artnamn arborea = hörande till träd, heter på latin Lullula arborea, där släktnamnet är uppenbart onomatopoetiskt, ljudhärmande, ganska så gulligt.

Vi samlades vid parkeringen nära Sandsjön efter att ha försökt sprida att vi också skulle ses vid Mio för samåkning, många bilar blev det... liksom deltagare, troligen 58, en vacker syn när vi vandrade genom den olövade lövskogen. Bertil spanade först av åkrarna bakom parkeringen, ett traditionellt trastställe på våren, innan han berättade att här fanns det leder både kors och tvärs, här kan man verkligen sträcka på benen. Sedan gjorde vi detta, bofinkar sjöng trots att det var långt fram på dagen, på vägen upp mot Bräckan upptäckte några skarpsynta flera stjärtmesar i strandskogen och i Sandsjön låg ett storskrakpar.

En ljunghed av detta format kan man inte bara låta vara; röjning pågick med röjsågar, otur tänkte vi men fortsatte, och när vi kom till toppen av Bräckan hade röjningen hamnat bakom krönet och det enda som störde var flygets inflygning mot Landvetter. Och visst såg vi trädlärkor som satt eller flög förbi, men så mycket sång hördes inte. Däremot sjöng dubbeltrast med sina mer korthuggna strofer, inte lika melodiskt tjusigt, jag tycker den låter lite mer lessen än den ganska lättsinnigt melodiöse koltrasten. Uppmärk- samma medvandrare upptäckte inte bara en utan två varfåglar, en satt i björk och åt på något långt smalt, möjligen en daggmask. Ormvråk uppe över skogen vid flera tillfällen, tranpar kom flygande och gick ner utom synhåll. Märkligt nog har inte jag själv varit här mer än kanske någon gång för många år sedan, vilket jag efter lite spridda intervjuer insåg att jag inte var ensam om. Det blir fler och fler fina platser att besöka - åsnan får fler hötappar att välja på kan man säga med en populär liknelse. Får väl gå.  

Min kamera lade av, tack till Gun-Britt Thor som lånade ut sina kort.

Summa: blåmes 2, bofink 2, dubbeltrast 2, grågås 1, gräsand 1, grönfink 1, gulsparv 2, gärdsmyg 1, häger 1, järnsparv 1, knipa 2, koltrast 1, kråka 2, nötväcka 1, ormvråk 5, skata 1, skäggdopping 6, stjärtmes 1, storskrake 4, större hackspett 1, sånglärka 1, talgoxe 2, trana 2, trädlärka 3, varfågel 2, ängspiplärka 2 = 52 ex av 27 arter

Mer om Sandsjöbacka finns att läsa på http://www.lansstyrelsen.se/halland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/kungsbacka/Pages/sandsjobacka.aspx 

Den som vill läsa mer om drumliner kan gå till http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/nyupptackt-drumlinfalt-ger-svar-om-nedisning-och-klimat.cid959019 

Hans Lindsten har hittat två korta BBC-filmer om fåglar på en hemsida om dna-testning för hundar.
http://www.dogwork.com/hawk8 
Han kan flyga!
http://www.dogwork.com/owfo8
Akta fingrarna! Här kommer jag. 

Karta urklippt ur hitta.se:

    

Transportproblemet blir mer intrikat ju flera vi blir

Bertil beskriver hur vi ska hitta till trädlärkornas marker

Lite knölig var vägen upp, inget för barnvagnar

Målet, belöning för att man tog sig ut denna vackra dag