Grön orgasm
8 maj 2014
Lärjeåns dalgång 1000-1300 
Guide Bodil Nyström

Vandring i det Täppas i Ring P1 kallar för "en grön orgasm", vårens sagolika grönska som syns ännu tydligare när man vandrar i en så kuperad ådal som Lärjeån genom åren har skurit till. Det enda problemet för fågelintressenten är att man inte längre ser fåglarna så bra, men det kan man förstås ha överseende med när man får så mycket annat på köpet, typ växter.

Bodil Nyström känner området väl och ledde oss elegant genom ravinerna. På vissa ställen finns det spångar och trappor, de förra är ofta försedda med halkdämpande nät, vilket de senare oftast saknar. Bodil hade själv färsk erfarenhet av detta men valde ändå att ställa upp och berättade med sedvanlig bravur om både fåglar, växter och även om dalens spännande geologi. Vi fikade på den plats där tidernas största skred ägde rum 16 september 1730. Vi fick också besked av Bodil när vi passerade HMG, så högt gick havet en gång. Skillnaden i jordmån speglades mycket tydligt i växtsamhällets utseende. 

Dalen är av vitsippor och svalört på våren full, numera dock på upphällningen - de blommar snabbt färdigt innan träden har lövats. När träden får blad blir det mörker och då vissnar de ner, redan kunde en del blad ses gulna. Den som går här om en månad ser inte ett vitsippeblad. De ersätts nu den betydligt mer mörkertåliga skogsbingeln, med han- och honblommor på olika exemplar och betydligt bättre förmåga att uthärda mörkret under trädkronorna. Linnés skötebarn, syns på hundralappen. Frågan är dock om inte dess latinska namn Mercurialis perennis har haft betydelse för hedersplatsen; Mercurius var inom den romerska mytologin som bekant handelns gud. Enligt obekräftade uppgifter också tjuvarnas...

Också en del kräsna lundväxter kunde beskådas; vätteros som är en klorofyllfri parasit, lierad med hassel som det fanns gott om i denna dal. Ormbär sågs också, med fyra blad, Paris quadrifolia. Latinska namn går ju att leva utan, men ibland är betydelsen uppenbar.

Forsärlan hördes och sågs, detta är en klassisk lokal för fågeln. Sin vana trogen satt han ofta högt uppe i grenverken och var inte alltid så lätt att se i grönskan. Steglits finns också i dalgången, var utöver lockläte vänlig nog att sätta sig i en grantopp. I några sekunder, ingen rast ingen vila. Atlasboken *1973-84: 7 häckningar, 2004-07 26 häckningar. Grönsångare sjöng, biotopen stämmer väl för denna lilla sångare som är förtjust i höga pelarsalar av grönskande träd. Rödvingetrast sjöng, en fågel som inte har så många säkra häckningar i Göteborgsområdet - enligt Atlasboken en enda 2004-07! Men dessutom 14 troliga/möjliga vilket är en viss ökning jämfört med 1973-84, då det fanns 8 möjliga/troliga häckningar.

En del fåglar har hunnit långt; i en damm i skogen fanns en gräsandhona med 13 ungar. En koltrasthona hade inte kommit dit än, sågs på bo. Ute på den öppna åkermarken sjöng sånglärkor, stenskvätta satt på staketen och vråkar flög över bland annat en mycket ljus Börringetyp. En rovfågel skymtade förbi i dalen, med en del ljust på vingarna, med brun-kärrhök-känsla. Kan ha varit denna ljusa vråk. Vi noterade 36 arter, vilket vi nu vet genom Conny Palms noggranna rapportering på Svalan.

*Aronsson, N (red) 2009. Fågelatlas över Göteborg med kranskommuner. Fåglar på Västkusten supplement 34. Helt oumbärlig. Finns att köpa på Ekliden för billig penning. 

SUM Blåmes 2, Bofink 10, Forsärla 2, Gransångare 3, Gråsiska 4, Gräsand 1+13, Grönfink 1, Gröngöling 1, Grönsångare 1, Gulsparv 1, Gärdsmyg 5, Kaja 1, Kanadagås 2, Koltrast 10, Kråka 2, Ladusvala 3, Lövsångare 2, Nötväcka 2, Ormvråk 4, Ringduva 1, Rödhake 2, Rödvingetrast 1, Skata 1, Stare 2, Steglits 2, Stenknäck 2, Stenskvätta 3, Större hackspett 1, Svarthätta 2, Svartvit flugsnappare 1, Sånglärka 1, Talgoxe 3, Ängspiplärka 3, Ärtsångare 1 = 98/36

Hanbingel, honbingel och Bodil Delkarta över vandringen
Paris quadrifolia, ormbär, i blom Text till informationstavla
Jan och Ingrid på Högsta Marina Gränsen Det fanns många stolpar. Var är stenskvättan?