Vandring i blåsig skog

Torsdag 17 april 2014
Safjället 1000-1300 
Guide NaturStig

Återvände så till Safjället i denna tidiga vårens tid och gick varvet runt. Närmare 40 pers, en tredjedel som inte varit här men också de som bodde nära och kände naturreservatets runda. Agneta var vänlig nog att erkänna detta och blev på så vis inofficiell vägvisare när ordinarie guide Armini hamnat på Island. Ingen skugga dock, vi är fullt medvetna om att våra guider kan få mässfall, ingår i förutsättningarna. Vi hade flera medvandrare som hade hörsel kvar; Lilian, Janne, Hans Erik och Margareta med flera. Det resulterade i kungsfågel och trädkrypare. Svartmesen kvintilerade sin lite snabbare enklare talgoxsång, den hörde till och med jag, gärdsmyg också sjöng lite varstans, en och annan rödhake och koltrast fyllde på. Enda verkliga vårfågel var gransångare, sjöng också, men det var för tidig för lövsångare och svartvit flug. Kommer om en vecka. Någon fågelrikedom var det alltså inte men svartmesen sjöng vackert för oss och vart vi än gick så sjöng gärdsmyg; många bra tillfällen att träna in den sången.

Ändå dom vanligt gôtt att vara ute, matrasten togs i skydd av ett berg, det blåste ganska bra så det dånade i träden. Vi kunde på rasten också förnöjas av ungdomars idoga språngmarscher fram och åter, Safjället är ett kuperat område med sugande backar.

Janne H hade kollat Svalan och sett att senaste besöket av Svalanskådare gjordes 9 mara. Evamaria Ferm och Stefan Andersson hade rapporterat bobyggande stjärtmes. Ett snabbt telefonsamtal, och Evamaria berättade var vi skulle leta, Petterssons äng, högt i björk. Vid ängen fanns det bara ett lämpligt björkbestånd och efter en stund fann vi boet, 12 meter upp i en stamklyka som brukligt. Liten boll av mossa, klädd med lavar och hopklistrad med spindelväv. Hur finner den spindelväv?! 

Jag citerar ur min första fågelbok Våra fåglars ägg och bon av Rudolf Söderberg (1955). Har tillfogat egna noteringar vet ej var jag fått: "hona ruvar 12-13 dagar, nästtid 15-16 dagar". 
Boet är det konstfärdigaste av alla våra fåglars, fästes i en klyka, oftast invid stammen av en björk, eljest i al-, sälg- eller någon gång barrträd och enbuskar, vanligen rätt högt upp (2-20 m); avlångt, ganska stort (15-25 cm i vertikal led) och överbyggt med ingångshål upptill på sidan. Material: utvändigt grönmossa, beklätt med lavar och näverstrimlor, delvis samman- hållna av spindelväv och gärna hämtade från trädet, vari boet finnes; härav dess skyddande likhet; invändigt rikt med fjäder samt hår och ull; väggarnas elastiska och mjuka stoff genomborras sedermera av ungarnas långa stjärtar. Till byggande åtgå omkring tre veckor; börjar oftast tidigt i april.

Vi såg inga tecken på stjärtmes vilket bör betyda att honan fortfarande ruvar. När matningen kör igång borde det gå att se fåglarna. Beskrivningen ovan gör ju att man måste komma hit för att se "ungarnas långa stjärtar" genomborra boet! Detta blev mitt tredje stjärtmesbo i år, de andra är Kongo Nolhagaviken Alingsås och Slottsskogen. Jag lägger ut bild och karta för det senare boet på min blogg http://slottsskogsbladet.blogspot.com men följ gärna upp boet vid  Petterssons äng och meddela mig så för jag det vidare. Kunde inte underlåta att bifoga ett par bilder från Kongo med stjärtmes. Där tycks inte heller ungarna ha kläckts, för en vecka sedan var det helt lugnt. Bara att se till att hålla koll. Ungarnas stjärtar ut genom boet...

Ett varmt tack till Evamaria för uppgifterna om stjärtmesboet. 

Sum: Blåmes 2, Bofink 1, Fiskmås 2, Gransångare 2, Grönsiska 1, Gärdsmyg 6, Koltrast 2, Kråka 1, Kungsfågel 1, Nötväcka 2, Ringduva 1, Rödhake 2, Stenknäck 1, Svartmes 1, Talgoxe 3 = 28/15

Kulturhistoriska var vi också: hällkista Texten vid kistan
Mitt i dungen stjärtmesbo 12 meter upp (Foto Jan Å) Stjärtmesboet i sin grenklyka (Foto Jan Å)
Så här ser jag ut! Vid boet i Kongo, Nolhagaviken Stjärtmespar vid boet i Kongo