Vandring längs nerlagd bana

Torsdag 6 mars 2014
Askimsviken 1000-1300 
Lokal guide Christer Cederfalk

Vardagsvandring med full besättning, 46 deltagare som hade lockats att se lite nya platser i denna vårens tid. Start vid Stora Amundön, den nya hållplatsen som har fått det märkliga namnet Lillövägen. Margareta inledde med att berätta att Stina Thelander hade gått bort; hon var vår ordförande 2006-2010 och var en av dem som drog igång Vardagsvandringarna på hösten 2008. Inte kunde hon ana att det skulle utvecklas till vad det är nu. Vi höll en tyst minut för Stina och tänkte på någon fågel hon tyckte om. Kanske sånglärkan som hon var med och gjorde till kommunfågel för Göteborg.

Vandringen blev ganska snabbt utdragen då vi var så många. Christer gjorde då och då strategiska stopp och berättade i vilken dellokal vi befann oss (Dotevik, Hönekullen, Trinda skäret, Långa skär, Järkholmen, Grimskär, Hovåsbadet, Hovås småbåtshamn, Otterbäc- ken, Askimsbadet, Askim strand, Marholmen, Kvällhatten, Bjöla småbåtshamn),  hur länge Säröbanan fanns (1903-1965) och vilka skär vi såg utanför i viken. Som gammal seglare kunde han dessa på sina fem fingrar. Sedan blev vandringen snabbt utspridd igen. Cyklisterna som ibland kan dra på ganska snabbt här häpnade när de såg folksamlingen och tog det lilla lugna. 

Ejdrarna spelade norr om Amundön, en och annan ung hane sågs; de ser lite brokiga ut första vintern och blir vita på större vingtäckare först andra vintern. I dessa tillstånd kallas unghanen för hälsing, honan skröja - hon känns igen på smalade band på sidan och mer enfärgad översida. Fullt utfärgade är ejdrarna först efter fjärde vintern!  

I Dotevik låg lite överraskande en flock sothöns som åt av grönsakerna i vattnet. Det var dock bara I dammen vid Hovås golfbana låg viggar och några knipor, men smådoppingen som kanske bor här (hörts spela förra året) hade inte kommit ännu. I Askimsviken gick en liten flock strandskator på stranden och gjorde ibland små utfall mot varandra. På fotbollsplanen gick en gammal råka, åldern framgick av den kala näbbroten. 

Ute på Marholmen har många barn badat. Fram till 1961 gick tågen på Säröbanan, som därefter lades ner. Under många år gick badresor från Säröbanans station vid Linneplatsen, barn fick åka tåg och sedan gå ut till badplatsen. Där fanns hopptorn och bryggor och här fanns simundervisning. I röda baracker på vägen från stationen fick barnen bulle med mjölk. Lars-Anders hade varit med många gånger. Han bodde på andra sidan Slottsskogen, och gick själv genom parken med sin två år yngre syster. Då var han 6-7 år gammal. Han var inte den ende i gruppen som hade åkt med dessa resor, Gunn hade också varit med. Hör av er om ni har minnen från detta; som bekant samlar jag på Slottsskogiana.

SUMMA: Björktrast 25, blåmes, ejder 19, fiskmås, grågås 4, gråhäger 2, gråsiska 3, gråtrut 6, grönfink, gröngöling, gärdsmyg, havstrut 3, kaja 14, kanadagås 8, knipa 8, knölsvan 5, koltrast 3, kråka, nötväcka, pilfink, ringduva 4, råka, rödhake, skata 6, skrattmås 15, skäggdopping, småskrake 2, sothöna 26, storskarv 7, storskrake, strandskata 6, sånglärka, sångsvan 14, talgoxe 3, vigg 10, ängspiplärka = 231/38

En av vandringsgrupperna i trevligt samspråk

Vid passage av Otterbäcken

Matrast vid Hovåsbadet

Ung ejderhane, så kallad hälsing

Åter till badplatsen efter sisådär 70 år Här finns det inga öar i vägen, man ser rätt ut på Nordsjön 
Södra delen av vandringen.. ... och norra. Svalan/logga in/rapportera/ny fyndplats/zooma in