Slottsskogens djur året runt

  Trots läget mitt i bebyggelsen finns det gott om djur i Skogen, stora och små, kända och okända. Att som amatör försöka få ett grepp på förekomsten är inte lätt eftersom gruppen är så mångformig. Större djur som däggdjur och groddjur är något så när väl kända. Vissa uppgifter i det följande har jag vänligt nog fått från en sammanställning av Torkel Hagström, på Naturhistoriska museet.  
  Igelkott  
Observerad vid några få tillfällen, tycks inte finnas stabilt här. Oftare iakttagen i omkringliggande stadsdelar. Inplantering vore kanske lämplig, men grävling kan möjligen vara ett hot.
  Vanlig näbbmus  
Arten finns i Skogen liksom i alla naturområden i trakten.
  Fladdermöss  
Över dammarna jagar mängder av fladdermöss insekter under sommarkvällarna. De arter som finns här är inte artbestämda, förutom gråskimlig som har konstaterats på höstkvällarna. Sannolikt finns här också vattenfladdermus och dvärgfladdermus. 
Harar 20020603-40 700.JPG (83237 byte) Fälthare  
Slottsskogens vanligaste hare. Har under senare decennier nästan helt ersatt följande art. Lever ett ganska undangömt liv och syns mest i gryning och skymning.
  Skogshare  
Skogens sista skogsharar tillhör en varietet med gråbrun melerad vinterdräkt. Troligen är fälthare inkorsad i beståndet 
  Vildkanin 
Observationer av djur, som kan vara vildkanin, rapporterad 2001 och 2002. (Arten finns närmast vid Skansen Lejonet.)
Ekorre i ask 20041220 PC202801 700.JPG (70101 byte) Ekorre  
Vanlig i området, trots mård, duvhök och berguv som främst tar fågeldammars vingklippta änder eller tamduvorna. Tycks på senare år ha blivit vanligare och ses oftare nu än förr. 
  Skogssork (ängssork)  
Flera fynd har gjorts under senare år.
  Åkersork 
De karaktäristiska grästunnlar, som blir synliga sedan snön försvunnit, avslöjar att arten finns här och var.
  Mindre skogsmus 
Utomordentligt allmän. Går in i flera av byggnaderna, bl a fågelhuset och Naturhistoriska museet.
  Hasselmus 
Bo av gräs av typiskt fabrikat har setts högt uppe i träden vid två tillfällen under 1990-talet, men undersökts inte närmare. 
Rattus P7220084 629.JPG (51071 byte) Brun råtta 
Flerstädes besvärande talrik. Ofta sedd i buskagen vid Lilla dammen. Skadedjur i djurparken.
  Räv  
Fram till 1980-talet regelbunden nattgäst i parken. Efter nedgång pga rävskabb har arten blivit vanligare i trakten, men i Slottsskogen observeras den numera nästan aldrig. 
  Småvessla  
Observeras då och då utanför Naturhistoriska museet. Sannolikt förekommer arten permanent i området.
  Mink  
Uppträder emellanåt i Skogen, letar sig ner i fågeldammarna och brukar då göra bort sig, fångas i fälla eller skjuts.  
  Iller 
Etablerad i trakten sedan ett par decennier, numera även i staden. Vållar samma problem i Slottsskogen som minken.
  Mård 
Efter att ha funnits i Göteborg endast ett tiotal år är mården i dag förmodligen ett av Slottsskogens vanligaste rovdjur. Här finns änder och gäss som inte kan flyga i fågeldammarna, här finns duvor och kråkfåglar. Ekorre jagar den därför ytterst sällan. Mobbas hårt av kråkfåglar och småfåglar när den visar sig på dagen. 
  Utter 
En uppgift i GT 1921 uppger att utter setts i parken några nätter. Nu lär det inte vara möjligt att se detta ytterst ovanliga vattendjur, det visar även på hur föga bebyggt området runt Slottsskogen var då. 
  Grävling  
I Slottsskogen, liksom i flera andra centralt belägna grönområden i Göteborg, är grävlingen väletablerad sedan länge. Genom sitt nattliga leverne syns den mycket sällan på dagtid, men grävspår syns i lövtäcket på hösten. Minst tre utnyttjade gryt finns i parken.  
Alces juv 20020518-081 700.JPG (93966 byte) Älg  
Uppträder tillfälligt i parken, framför allt på senvåren i samband med att älgkon föder och då driver iväg sin fjolårskalv. Maj 2002 anlände tre älgkalvar var för sig, en sköts då den sprang runt bland folk en helg, en fjolårskalv och en kviga sågs vid några tillfällen samma vår tillsammans men försvann senare. 
Cervinus juv 20030609 P6080067 700.JPG (73143 byte)

Rådjur  
Flera familjegrupper finns i parken, även flera bockar med stora horn. I vissa familjeflockar tolereras flera bockar. Tvillingfödslar är vanliga och nästan varje år förekommer trillingar. Djuren går mellan stigarna och är försiktiga om man kommer dem nära, men under brunstperioden kan de vara helt orädda och röra sig bland folk. 

  Skogen tycks vara fullsatt, omkring 20-talet rådjur i flera familjer. Som mest har 12 djur observerats samtidigt, Alpdalen, ofta ses 6-7 djur i Azaleadalen. De betar av unga träd och bidrar till att hålla nere slyet, ger öppna landskap. Viktig och charmig del i Slottsskogens vilda djurpark.    
   
  Skogsödla  
Utbredd, men inte särskilt allmän, i Slottsskogens mindre parkartade partier. Snabb i rörelserna, ofta hör man bara att någon smiter undan i gräset, svår att se innan den ser dig. 
  Kopparödla (ormslå)  
Föga uppmärksammad genom sitt mer eller mindre underjordiska levnadssätt, kan påträffas om man t ex gräver i lämplig kompost. Har iakttagits helt öppet i Azaleadalen. 
  Hasselsnok  
Förr uppenbarligen inte ovanlig i området. Ett ungt djur hittades på 1960-talet nära Naturhistoriska museet, troligen sista fyndet. I dag finns den närmast i Änggårdsbergen).
  Snok 
Ses emellanåt jaga grodor särskilt vid Ödledammen.
  Huggorm  
Saknas i dag, var sannolikt allmän i Skogen på 1800-talet.
Rana 20050412 P4113944 700.JPG (57370 byte) Vanlig groda  
Leker i betydande antal i Ödledammen, i mindre utsträckning i Hästdammen. Lekte i Alpdammen innan denna damm tömdes i lektiden 2002, har sedan inte setts där. Vattenövervintring noterad i bäck nära Pingvindammen.
  Större vattensalamander (stora vattenödlan) 
Uppskattningsvis 20-50 exemplar leker i Ödledammen och har gjort så länge. Arten är fridlyst,  bör behandlas varsamt, får fångas men absolut inte medtagas. Hudsekretet är på samma sätt som hos paddor giftigt och kan ge känsliga personer utslag. 
  Mindre vattensalamander (lilla vattenödlan) 
Leker med flera hundra individer i Observatoriedammen, och i mindre utsträckning i Hästdammen. Övervintrar i hålor i marken och i stubbar, ibland långt från dammarna. Får inte tagas från dammarna, de är landdjur större delen av året. 
Myror och stubbe 20050330 P3282963 700.JPG (74966 byte)

Småkrypen 
Insekter, spindeldjur och blötdjur och andra grupper ryggradslösa djur har dokumenterats i Slottsskogen sedan mitten av 1800-talet.  Här finns flera rödlistade arter, ofta i samband med ekskogarna. Av den röda skogsmyran finns det något tiotal myrstackar i skogen.   

Tioprickig_nyckelpiga_20050408_P4083646_700.JPG (62251 byte) Hur många insektsarter som finns här vet väl ingen, det är lätt att hitta arter man aldrig har sett tidigare, och aldrig mer kommer att se. Detta är en tioprickig nyckelpiga.
  Dåvarande museichefen A. W. Malm (han med valen) fann på 1800-talet den stora röda snigeln Arion rufus i Skogen. I dag dominerar A. lusitanicus (kallas ofta mördarsnigel), i varje fall i Slottsskogens norra delar.
Dytiscus 20041002 PA019699 700.JPG (41818 byte) Ödledammen har representanter för de i insjöar vanligaste insektsgrupperna och är en förvånansvärt innehållsrik liten damm. Här syns en gulbrämad dykare, Dytiscus marginalis.